Kärlet
Kärlet som en bild för människan
En av mina vänner skrev en dikt, där hon använde kärlet som en bild för människan. Det startade en bildprocess inom mig när jag läste dikten. Jag kunde inte släppa bilden, så jag plockade fram en träbit och mina bildhuggarjärn som inte hade använts på många år. Det växte fram ett kärl som kan betraktas från flera olika perspektiv.
En hel fasad
Tittar vi på kärlet från ett håll, ser det ut att vara helt och det förmedlar genom sin symbolik tro, hopp och kärlek. Många människor brukar också visa upp en hel fasad vi första mötet med en annan människa och förhoppningsvis utstrålar vi tro, hopp och kärlek. Vi har fått förmågan att kunna begränsa vad lämnar ut av oss själva och det är bra, för det är inte hälsosamt att dela med sig allt i alla sammanhang.
Ett trasigt kärl
Bakom den hela fasaden finns små och stora sprickor, (klicka här för att se en annan sida av kärlet).
Hos alla människor finns mer än det vi ser från början. Alla har råkat ut för händelser som medfört sprickor i livskärlet (t ex förluster, besvikelser, svek, egna eller andras felsteg). En del har många sprickor medan andra har få och sprickornas djup varierar. En del sprickor har med tiden läkt ihop och det enda som märks är ärren.
Trasigheten i livet kan väcka skamkänslor och smärta. Sprickorna kan göra så ont att vi inte vill prata om dem, men det är inte hälsosamt att hålla allt inom sig själv. Vi behöver få sätta ord på det som gör ont i oss. Det händer något när vi möts i vår sårbarhet.
Vi behöver söka sammanhang där vi kan vara trygga, där vi inte behöver visa upp en hel fasad, där vi kan känna förtroende för varandra, där det vi säger stannar i rummet utan att spridas vidare, där vi får samtala om både det som har orsakat sprickorna och sådant som kan få oss att läka.
Skulpturen har en symbol som påminner oss om att vi inte är utlämnade åt oss själva, inte ens när sprickorna gått väldigt djup ner i våra liv. Ett kors reser sig från botten av skulpturen. Det kan påminna oss om att Jesus har gått före oss in i trasigheten och öppnat upp en väg som leder vidare. Sprickorna är inte målet, de är en del av vägen. Trasigheten är inte ett hinder för Gud utan en möjlighet, en ingång för Guds ljus och godhet.
”There is a crack in everything. That’s how the light gets in…” (L. Choen)
Har du fått uppleva när ljus trängt in genom sprickorna i livet och medfört något gott?
Korset är också en symbol för förlåtelse och försoning. Vad menar vi med förlåtelse?
Ordet har ofta missbrukats, förvrängts och förlorat i värde. Vi behöver återerövra dess verkliga betydelse och uppgift.
Förlåtelse ur ett mänskligt perspektiv handlar inte om att glömma sådant som skadat våra relationer eller att fly från det svåra. Det innebär inte heller att vi kan spola tillbaka tiden och ändra i historien. Förlåtelse handlar framför allt om att läka. Denna läkprocess kan ta lång tid! Förlåtelse handlar om att avstå möjligheten att hämnas för att på sikt kunna se och möta varandra som människor, trots det som har hänt.
I Bibeln kan vi läsa att Jesus var oerhört barmhärtig i mötet med ”spruckna kärl” (t ex Joh 8:1-11) Vi kan också ana att han var ganska utmanande mot dem som trampade på andra, dem som lät läran gå före livet och dem som i alla sammanhang uppvisade en fasad som gav sken av att de var lyckade och hade koll på allt. (t ex Matt 23).
Ett annat perspektiv på sprickorna är att det öppnar upp för ett utflöde.
”There is a crack in everything. That’s how the light gets in…and out” (M. Malm)
Jesus säger: “Jag är världens ljus” (Joh 8:12). När Jesus får ta plats i en människas liv, kan de gudomliga ljuset stråla ut genom sprickorna. (Klicka här för att se ännu en bild på kärlet).
Vad händer om ett sprucket kärl ställs i en blomsterrabatt och fylls med friskt vatten?
I bibelberättelsen om Jesus och den samariska kvinnan talas om levande vatten som blir en källa i människan (Joh 4:1-42). Detta vatten kan läcka ut genom sprickorna och bli till glädje för andra.
Ett hjärta, kärlekens symbol, tränger också ut genom en av sprickorna.